image description

Sturehov

Sturehovs slott med omgivning och inredning finns fortfarande intakta. Slottet byggdes 1780 och har många magnifika kakelugnar från den tiden. Det enda området i Norra Botkyrka där 2000-talet verkar vara långt borta.

Förhistoria och medeltid

gravhög R297.bmp
Att det bott människor vid Sturehov tidigare vet man då man hittat en gravhög (R 297) vid det lilla berget nära Sturehovs brygga, där nu en keramikaffär är öppen om somrarna. Dessutom den lilla fornborgen Skansberget (R 1) längre inåt land och med utsikt över Bornsjön. Under medeltiden bildas en liten by som kallades för Averhulta. Den ägdes av mäktiga personer som Bo Jonsson Grip i slutet på 1300-talet och familjen Sture under 1500-talet.
 

Vill du veta mer?

 

Averhulta blir Sturehov

sturehovsslott
Under 1680-talet blir Sturehov säteri och i samband med det byts namnet Averhulta ut mot Sturehov. Namnet kom till för att minnas de tidigare ägarna, familjen Sture, som ägt Sturehov fram till 1616. Kanske var namnbytet en gest mot Svante Stensson Sture. Han blev mördad 1567 av Erik XIV i de ökända s.k. Sturemorden. Vad som finns kvar idag från det som byggdes på 1680-talet är de två flyglarna. Huvudbyggnaden revs av den nye ägaren Johan Liljencrantz på 1770-talet och 1781 lät han resa den nuvarande byggnaden efter ritningar av C.F. Adelcrantz. Medan flyglarna är byggda i karolinsk stil, vilket betyder senare delen av 1600-talet, så är Adelcrantz’ huvudbyggnad byggd i gustaviansk stil. Flyglar och huvudbyggnad ansluter sig i stort till varandra. Båda har brutna tak och samma ljusa gula färg. Till skillnad mot huvudbyggnaden så är flyglarna byggda i trä.
 

Vill du veta mer?

 

Sturehovs exteriör

sturehovs södra flygel.bmp
Förutom slottet är även de kringliggande byggnaderna väl bibehållna liksom parkerna. Flyglarna var ursprungligen rödmålade men målades om för att passa till huvudbyggnadens färg. Taken gjordes också om för att passa ihop med huvud-byggnaden. Från början hade flyglarna den karolinska stilens typiska säteritak, ett vertikalt parti i mitten med fall åt fyra håll. De flesta byggnaderna i dagens Sturehov kommer från 1780-talet men några finns kvar från 1600-talets Sturehov. Bland dessa finns de vita lagerbyggnaderna vid vattnet.
 

Sturehovs inredning

kakelugn sturehov
Något som är väldigt speciellt med Sturehov är att inredningen är så välbevarad. Det vanliga är annars att den moderniseras. Målade väggfält, förgyllda överstycken och väggfasta speglar är bara några av de utmärkande dragen. Det kanske mest utmärkande är de berömda kakelugnarna från Marieberg. Sturehov innehåller mer än hälften av alla kända ”Mariebergare” som finns bevarade i Sverige. Dess kakelugnar utmärkte sig genom sin vita glasyr och sina klara färger. Idag är Sturehov en blandning av museum och representationslokal. Sturehov anses vara en av landets bäst bevarade herrgårdar från den gustavianska tiden.
 

Omgivningen

Eklandskap vidsturehov
Landskapet var under 1600- och 1700-tal var präglat av äng och hagmark men under 1800-talet började alltmer ängar uppodlas. De stora ekar som står i åkrarna mellan Norsborg och Sturehov påminner om att det en gång var ängs- och hagmark där.
fågelsången.bmp
Då Sturehov var säteri hade det naturligtvis ett antal torp omkring sig. Några av dem är lite omgjorda idag för att passa dagens boendestandard men de har fortfarande kvar karaktären av torp. Placeringen i kanten av utmarken är väldigt tidstypisk. Några exempel är Nykoxet, Golväng, Fågelsången, Mellanstugan och Värdshuset. I Fågelsången bodde Sturehovs smed.
 

Sillvik

Sillvik.jpg
Ett specialfall är Sillvik som en kort period var ett eget säteri innan det upptogs under Sturehov 1704. En tradition säger att den husgrund som ligger strax öster om den nuvarande husbyggnaden är rester från detta 1600-talshus. Det hus som står där idag är unikt för Botkyrka. Det är det enda huset i Botkyrka som är byggt i schweizerstil. Den präglas av snickarglädje, torn och många utsmyckningar. En grundtanke låg i färgsättningen. Huskroppen skulle ha en färg och lister, stolpar och husknutar en annan. Huset byggdes under andra halvan av 1800-talet.

Fördjupad text

Källor till Sturehov

  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till österhav; 1982
  • Sturehov; broschyr utgiven av Sturehovs slott, ingen författare eller utgivningsår angivet
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan

Senast uppdaterad 2011-10-06