image description

Norra delarna av Botkyrka

För att få en bättre kunskap om de norra kommundelarna inleder vi med en allmän historik kring traktens utveckling. Sedan kan du läsa vidare om de enskilda kulturmiljöerna vi  lyft fram i norra delarna av Botkyrka.

​Norra Botkyrka befolkades redan under bronsåldern vilket fortfarande är tydligt i bevarade rösen och gravfält i de höglänta delarna av området. Även i området i närheten av Botkyrka kyrka finns lämningar från denna period. Vid bronsålderns början (1800 f.Kr.) låg vattenytan ca 20 meter högre än idag och vid periodens slut (500 f.Kr.) ca 10 meter.  Den frilagda marken skapade förutsättningar för odlingar och djurhållning och därmed för fler bosättare. Under äldre järnålder (500 f.Kr. till 550 e.Kr.) fortsatte vattnet att sjunka undan och landskapet började alltmer likna det vi ser idag. Ett nytt inslag i området under den här perioden är ett antal fornborgar som uppfördes. En mer bofast befolkning etablerades vilket återspeglas i ett stort antal järnåldersgravfält. De flesta av dagens gårdar har rötter i förhistorisk tid.
Botkyrka kyrka

Botkyrka kyrka


Sturehov, Norsborg, Hallunda, Alby, Fittja, Hammarby, Lindhov, Hågelby och Elvesta representerar miljöer med anor från förhistorisk tid. Hammarby är i detta sammanhang särskilt intressant. Enligt legenden föddes den heliga Botvid här. Det var till hans ära som Botkyrka kyrka uppfördes under tidigt 1100-tal och det är han som har gett namn till kommunen. Kyrkan var länge centrum för socknen och representerar fortfarande ett bevarat tidslager från medeltiden.

Nästa skede som satt sin prägel på trakten är adelns etablering under 1600-och 1700-talen.  Närheten till Stockholm, de bördiga jordbruksmarkerna, tillgång till vattenleder, ett omfattande nyadlande och säterirättigheter gjorde området attraktivt för adeln. Med adeln kom de många herrgårdarna. Många av bygdens befintliga herrgårdsbyggnader, t.ex. Sturehov. Norsborg, Hallunda, Fittja, Lindhov och Elvesta är uppförda under 1700-talet och speglar adelns dominans i området.

miljonprogrammet i fittja

Miljonprogrammet i Fittja


Under 1960-talet lanserades idén om Botkyrkastaden. Satsningen utgjorde en del av det s.k. miljonprogrammet. Målet var att avskaffa bostadsbristen och höja den allmänna bostadsstandarden. Vanligtvis förknippas miljonprogrammet med de storskaliga bostadsområdena, men dessa utgjorde endast en tredjedel av programmet. Resten bestod av låga flerfamiljshus och småhus. I Norra Botkyrka kom miljonprogrammet och de bostadspolitiska målen att få extra stor betydelse. Närheten till Stockholm gjorde att området var högintressant som delprojekt för realisering av bostadsförsörjningsmålen.  Vid mitten av 1960-talet upprättades ett generalplan för Botkyrka. Syftet var att tillhandahålla bostäder för 40 000 nya medborgare. Den första inflyttningen skedde på hösten 1970 och 1974 var i stort sätt alla bostäder färdigställda. Området kom att bli ett av de största bostadsprojekten i landet. Bebyggelsen placerades både på bergspartier och tidigare jordbruksmark. Detta innebar att stort antal fornlämningar grävdes bort och att det öppna jordbrukslandskapet bebyggdes. Norra Botkyrka domineras därför av rekordårens storskaliga bebyggelse men bevarade fornlämningar och herrgårdsbyggnader ger fortfarande en inblick i områdets förhistoriska och historiska utveckling.

Senast uppdaterad 2014-09-29