image description

Frågor och svar om olovliga bosättningar

Varför dröjer avhysningen efter anmälan till kommunen?

Det beror på var den finns. Kommunen tar reda på vem som äger marken efter anmälan. På allmän plats kan polisen agera enligt ordningslagen inom 24 timmar. På kommunal tomtmark måste först polisanmälan göras för identifiering av bosättarna, därefter görs en begäran om avhysning till kronofogden i Visby. Kronofogden i Visby fattar beslut om åtgärd får ske och delar vidare ärendet till närmaste kronofogdemyndighet för ”utryckning”.

Kan man som anmälare få veta vad som hänt i ärendet?

Kommunen har inte möjlighet att återkoppla aktuell status till medborgare i varje enskilt fall, eftersom vi inte äger hela hanteringen. Om kontaktcenter vet om att en bosättning är polisanmäld eller att städning är beställd är det naturligtvis ok att berätta för den som ringer in.

Vem städar upp efter bosättarna?

På kommunal mark städar samhällsbyggnadsförvaltningen.

Vem betalar för städningen? På kommunal mark bekostar kommunen städning.

Varför anmäler ni inte dem för miljöbrott på grund av nedskräpningen?

Enligt polisens miljöbrottsutredare är det enda sättet att kunna åtala någon för nedskräpning om man kan se exakt vem som utförde handlingen samt vad som slängdes. Det är inte praktiskt möjligt.

Varför kan inte kommunen ta bosättarnas fordon/bilar i beslag, i väntan på betalning?

Kommunen har inte rätt att ta andras fordon i beslag hur som helst.

Varför kan inte kommunen/markägaren sätta upp hinder så bosättarna inte kan ta sig in?

Kommunen är stor markägare och det är omöjligt att stänga av tillträde till all kommunal mark. På frekvent använd ”bosättarmark” försöker vi göra åtgärder som försvårar tillträde.

Hur kan ni tillåta att barn bor i lägren?

När Kontaktcenter får in en anmälan om en illegal bosättning så ställer vi frågan om det finns minderåriga där. I så fall görs en så kallad orosanmälan till kommunens socialtjänst.

Varför kan vi inte stoppa bosättarna redan vid gränsen?

Den fria rörligheten inom EU gäller alla EU-medborgare. Alla EU-medborgare har rätt att uppehålla sig i ett annat EU-land i tre månader förutsatt att de inte bryter mot lagen. De har inte rätt till bistånd från det svenska samhället.

Efter tre månaders vistelse i Sverige har den som är EU-medborgare fortsatt rätt att vara här utan uppehållstillstånd om han/hon har arbete, är egen företagare eller aktivt söker jobb.  Förutsättningen är att man har tillräckliga resurser att försörja sig och sin familj.

Tiggeri är i sig inget brott i Sverige och utgör därmed inte grund för utvisning. (Källa: riksdagens EU-upplysning och Stockholms stad.)

I Stockholmsområdet följs frågan om olovliga bosättningar av en samverkansfunktion, där både kommuner, länsstyrelsen, polisen med flera deltar. Botkyrka deltar i samverkansfunktionen.

Senast uppdaterad 2017-03-16