image description

Detaljplan

Detaljplanen ger en detaljerad bild över ett geografiskt begränsat område. Detaljplanen är juridiskt bindande och visar var och hur man får bygga.

Detaljplanen bestämmer vilken mark som är allmän (till exempel  gator och parker) och hur de ska utformas, vad som är kvartersmark och hur den ska användas, samt hur eventuella vattenområden ska användas. Detaljplanen kan också innehålla bestämmelser för hur byggnader ska utformas estetiskt och tekniskt,  hur grönytor ska användas, och hur fastigheter ska delas in. När detaljplanen tas fram vägs allmänna intressen mot enskilda. Därför är medborgarinflytandet med möjligheter till insyn och påverkan en viktig del i planprocessen.

Detaljplanen består av flera handlingar. De viktigaste handlingarna är en plankarta med grundkarta och bestämmelser, och en planbeskrivning som förklarar hur plankartan ska tolkas. Det kan också behövas olika utredningar för att fastställa om området är lämpligt för den användning som föreslås.

Planförfarande: standard, begränsat eller utökat

En detaljplan kan tas fram med standard-, begränsat eller utökat förfarande.

Standardförfarande

Standardförfarandet är den vanligaste formen för planarbetet. Kommunen tar då först fram en samrådshandling som presenteras för myndigheter, sakägare och andra berörda. Då finns det möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. De skriftliga synpunkter som kommer in tar kommunen ställning till, och om man inte arbetar in dem i detaljplanen ska man redogöra för skälet till det.  

Detaljplanen vidarebearbetas till en granskningshandling. Under granskningen finns en andra chans att yttra sig om förslaget. Kommunen ställer samman och svarar på alla yttranden från samråd och granskning i ett granskningsutlåtande.

Detaljplanen går sedan vidare till antagande hos samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige. Den som inte fått sina synpunkter tillgodosedda har rätt att överklaga detaljplanen. Om ingen överklagat planen vinner den laga kraft tre veckor efter antagandedatumet  Laga kraft är en juridisk term som innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet är fastställd och inte kan överklagas.

Begränsat förfarande

Processen att ta fram en detaljplan med standardförfarande kan förkortas. Om samtliga sakägare skriftligen godkänner planförslaget vid samrådet behöver kommunen inte låta granska förslaget. Det innebär att detaljplanen kan gå direkt vidare till antagande i samhällsbyggnadsnämnden eller kommunfullmäktige. Möjligheten att överklaga är lika som i standardförfarande. 

Utökat förfarande

Om detaljplanen avviker från översiktsplanen, är av intresse för allmänheten eller innebär betydande miljöpåverkan ska detaljplanen genomföras med utökat förfarande. Det innebär bland annat att detaljplanen ska kungöras i en tidning, och att tiden för samråd och granskning förlängs.

Om detaljplanen innebär betydande miljöpåverkan ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen regleras i Miljöbalken och redogör för på vilka sätt planförslaget påverkar miljön, samt om kommunen behöver vidta några särskilda åtgärder för att trygga en god miljö. Miljökonsekvensbeskrivningen ska skickas ut på samråd ihop med planförslaget. Efter att detaljplanen har antagits ska kommunen följa upp miljökonsekvensbeskrivningen.

I övrigt följer det utökade planförfarandet samma modell som standardförfarandet.

Genomförandetid

Alla detaljplaner har en genomförandetid på 5-15 år. Under genomförandetiden får planen inte ändras eller upphävas om någon berörd fastighetsägare motsätter sig det. De rättigheter eller värden som planen medger är därmed garanterade under hela genomförandetiden. Det förutsätts att syftet med detaljplanen blir till verklighet under den tiden. På så sätt blir det förutsägbart för markägarna och kommunen vilka rättigheter och skyldigheter som planen medför.

Är du missnöjd med detaljplanen

När kommunen har beslutat att anta en detaljplan kan den överklagas till mark- och miljödomstolen. En detaljplan kan överklagas av den som är sakägare och som har lämnat skriftliga synpunkter på planförslaget under samrådet eller granskningen. Sakägare är du om du till exempel bor i planområdet, äger fastigheter eller har andra rättigheter inom planområdet, eller om du är granne till området. Du kan också överklaga planen om du anser att processen varit felaktigt genomförd, så kallat formaliafel.

Du kan överklaga beslutet under tre veckor räknat från när kommunen meddelar på sin anslagstavla att planen är antagen. Du skickar ditt överklagande till samhällsbyggnadsförvaltningens planenhet som sedan skickar det vidare till mark- och miljödomstolen om det kommit in i rätt tid. Det är viktigt att du uppger vilken detaljplan du överklagar, skälen till ditt överklagande och ditt namn och adress i skrivelsen.

Senast uppdaterad 2016-11-07