image description

Jämlikhetsdata

Begreppet jämlikhetsdata är en översättning av engelskans ”equality data” och benämns ibland också jämlikhetsstatistik, ”equality statistics”.

Exempel på länder som använder jämlikhetsdata är England och USA. Det handlar om en metod för att ta fram data som belyser jämlikhet eller bristen på den mellan grupper.  Det handlar alltså om ett paraplybegrepp som omfattar egenskaper såsom kön, etnicitet, religion eller ålder, för att ta några exempel. 

Jämlikhetsdata säger inget om vilken sorts jämlikhet som eftersträvas men innebär alltid ett jämförandeperspektiv mellan grupper. Att arbeta med jämlikhetsdata innebär därmed att bestämma sig för vad man vill mäta och vilka grupper man vill jämföra.

Botkyrka kommun utreder behovet av att arbeta med jämlikhetsdata

Kommunen behöver metoder för att mäta och följa upp arbetet med att få mer jämlika verksamheter och jämlika livschanser för Botkyrkabor oavsett grupptillhörighet. Därför utreder Botkyrka kommun möjligheten att arbeta med jämlikhetsdata i vår kommun.

Kommunledningsförvaltningen bedriver sedan 2015 ett internt utredningsarbete för att se över om det saknas grupper i kommunens jämlikhetsdata och analysera vilka metoder som kan användas för att få fram data och information om dessa grupper.

På kommunstyrelsen den 11:e april 2016 beslutades att kommunen ska genomföra ett pilotprojekt i form av en anonym enkät med självkategorisering som metod, i syfte att bedöma hur vi får ökad kunskap om ojämlikhet. Kommunstyrelsen beslutade även att pilotprojektet ska utvärderas senast i februari 2017. 

Varför utreda behovet av jämlikhetsdata i Botkyrka?

Motivet med att arbeta med jämlikhetsdata i Botkyrka kommun är att ta fram kunskap för att följa upp och utveckla jämlikare kommunala verksamheter med mer jämlika livschanser för Botkyrkaborna oavsett grupptillhörighet.

Botkyrka tar redan idag fram data för att förbättra organisationens kunskap om jämlikhet och ojämlikhet mellan grupper, till exempel statistik uppdelat på kön och ålder. Men vi saknar data för vissa lagstadgade diskrimineringsgrunder och andra grupper.

Utifrån diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) saknar kommunen metoder och data som gör det möjligt att beskriva förhållandena utifrån andra diskrimineringsgrunder än kön, ålder och ursprungsland.

För mer information om jämlikhetsdata kontakta Ebba Östlin, Elias Tony och Mats Einarsson.

Frågor och svar om jämlikhetsdata

Under "Fördjupad text" längre ned på denna sida hittar du svar på vanligt förekommande frågor.

Tillvägagångssättet: Anonyma enkätundersökningar

Jämlikhetsdata baseras på anonyma enkätundersökningar som inte ska kopplas till enskilda individer. Jämlikhetsdata har inget med register och folkbokföring att göra. I jämlikhetsdata tillämpas, till skillnad från folkbokföring, så kallad självkategorisering som innebär att individer själva frivilligt bedömer sina grupptillhörigheter.

Jämlikhetsdata i Sverige

Jämlikhetsdata används idag av ett flertal myndigheter, aktörer och instanser, och flertalet diskrimineringsgrunder förekommer. Men det finns brister kring möjligheten för individer att själva bedöma sin grupptillhörighet.

Diskrimineringsombudsmannen har dragit slutsatsen att det inte går att bedriva en systematisk nationell jämlikhetspolitik på grund av avsaknad av viss data i befintlig statistik. Detsamma gäller för kommuner.

Bristen på jämlikhetsdata i Sverige kritiseras även återkommande av ett flertal kommittéer som övervakar FN-konventioner avseende mänskliga rättigheter och samtliga Europarådskommittéer som övervakar Europarådets konventioner. De internationella organen kritiserar Sverige för två saker.

Det första är användningen av födelseland som indirekt markör för etniskt tillhörighet, nämligen uppdelningen i svensk/utländsk bakgrund. Dessa kategorier är intressanta ur ett integrationspolitiskt perspektiv eftersom de möjliggör en jämförelse mellan den relativt nyinvandrade delen av befolkningen och den övriga befolkningen. Däremot är de problematiska då de bygger på en förbestämd definition av den svenska etniska tillhörigheten. Födelseland eller nationalitet kan inte anses återspegla etnisk tillhörighet.

Det andra är avsaknad av självidentifikation i nationell statistik som gör att det inte går att få överblick över till exempel trosuppfattning och religiös identitet. I dagsläget görs antaganden om (o)jämlikhet kopplad till religiös identitet utifrån ursprungsland/region. Nuvarande grupperingar är onyanserade och det finns felmarginaler både avseende religiös identitet och icketro.

Fördjupad text

Vad är det kommunen ska göra när det gäller jämlikhetsdata?

Kommunstyrelsen gav den 11 april 2016 kommunledningsförvaltningen i uppdrag att ”genomföra ett pilotprojekt i form av en anonym enkät med självkategorisering som metod, i syfte att bedöma hur vi får ökad kunskap om ojämlikhet”.

Kommunstyrelsen gav även ”kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utvärdera pilotprojektet senast i februari 2017, samt att då komma med förslag på hur vi eventuellt går vidare med jämlikhetsdata”.

Utredningsarbetet utgår ifrån frågan ”Vilka grupper och vilka frågor är relevanta att jämföra och hur kan vi få fram data som besvarar detta?”

Som en del av utredningsarbetet ställer kommunen kompletterande frågor i årets medborgarundersökning.

Hur kommer det sig att Botkyrka kommun utreder behovet av jämlikhetsdata?

Botkyrka vill synliggöra och åtgärda ojämlikhet och diskriminering. Kommunen behöver relevanta mått och metoder för att följa upp arbetet med att åstadkomma mer jämlika verksamheter med mer jämlika livschanser för Botkyrkabor oavsett grupptillhörighet. Därför utreder Botkyrka kommun möjligheten att bredda arbetet med jämlikhetsdata i vår kommun.

Botkyrka kommun tar redan idag fram data för att förbättra organisationens kunskap om (o)jämlikhet mellan grupper när det gäller kön, ålder och ursprungsland.

Utifrån diskrimineringsgrunderna i svensk lagstiftning (kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder) saknar kommunen metoder och data som gör det möjligt att beskriva förhållandena utifrån andra diskrimineringsgrunder än kön, ålder och ursprungsland.

Utöver diskrimineringsgrunderna kan det finnas grupptillhörigheter bland Botkyrkabor som är relevanta och som invånare själva upplever sig tillhöra, men som kommunen saknar kunskap om idag för att kunna förbättra organisationens kunskap om (o)jämlikhet mellan grupper.

I Botkyrka, med en hög andel svenska medborgare som har en relativt nära släkthistoria av invandring, innebär födelseland som indirekt markör för etnisk tillhörighet en särskild kunskapslucka. Vi tror att grupptillhörigheter som inte är kopplade till ursprungsland kan vara relevant i Botkyrka. Ursprungsland och nationalitet är relevanta ur ett integrationspolitiskt perspektiv men brister utifrån ett människorättsligt och ett jämlikhetsperspektiv, då befintliga indelningsgrunder inte belyser hur svenskar kan diskrimineras på grund av exempelvis hudfärg, minori-tetsbakgrund och trosuppfattning.

Botkyrka kommun har sedan 2007 varit medlemmar och aktiva i Unescokoalitionen ECCAR där jämlikhetsdata är punkt 2 i tiopunktsprogrammet för städer som vill arbeta mot rasism mot lokal nivå. Kommunen jobbar aktivt med tiopunktsprogrammet. Jämlikhetsdata utgår från samma principer som ECCAR tillämpar och som kommunen redan använder i medborgar- och medarbetarenkäter.

Vad är jämlikhetsdata?

Jämlikhetsdata är en metod för att ta fram data som belyser jämlikhet eller bristen på den mellan grupper. Det är beteckningen på en metod som används för att på ett etiskt, rättssäkert och vetenskapligt sätt ta fram kunskap som kan utgöra ett underlag för en medveten och aktiv politik för att synliggöra och åtgärda ojämlikhet kopplat till grupptillhörighet och diskrimineringslagens övriga grunder.

Jämlikhetsdata säger inget om vilken sorts jämlikhet som eftersträvas men innebär alltid ett jämförandeperspektiv mellan grupper. Att arbeta med jämlikhetsdata innebär därmed att bestämma sig för vad man vill mäta och vilka grupper man vill jämföra.

Jämlikhetsdata är den metod som förordas av de internationella organi-sationerna. Sverige får återkommande kritik från FN, EU och Euro-parådet för att vi inte har jämlikhetsdata som kan synliggöra ojämlikhet mellan grupper och hur olika minoritetsgrupper får del av sina rättigheter.

Vad är exempel på jämlikhetsdata som vi redan idag mäter?

Vi analyserar medborgarundersökning på kön, ursprungsland och ålder. Därmed vet vi till exempel att kvinnor upplever större otrygghet än män,

Vad skulle kunna vara ett exempel på resultat av jämlikhetsdata?

Hypotetiskt skulle ett resultat av jämlikhetsdata med koppling till medborgarundersökningen kunna vara: ”75 % av de svarande i enkäten som kategoriserar sig som muslimer kan rekommendera en vän att flytta till Botkyrka.”

Insamlandet av jämlikhetsdata, finns det problem kring denna metod?

Utmaningarna med jämlikhetsdata är kopplade till missuppfattningar och sammanblandningar. Kritiker sammanblandar metoden med olika former av registrering. En annan metodologisk utmaning är risken att vi får för små statistiska enheter för att kunna dra slutsatser.

Ska ni börja använda begreppet ras?

Nej. Det finns en växande diskussion om begreppet ”rasifiering”, det vill säga ”ras” som socialt konstruerade föreställningar i människors huvuden som drabbar enskilda människor, men det är inte ett begrepp som kommunen formellt använder.   

Ska ni börja registrera människor?

Nej det ska vi inte. Kommunens medborgarundersökningar är helt anonyma.

Vad vet ni om diskriminering av människor inom kommunen idag? Och hur får ni den kunskapen?

Vi har frågor om diskriminering i medborgar- och medarbetarenkäterna. I dessa frågar vi om diskrimineringsgrund och dess karaktär, t ex var diskrimineringen skett. I dessa undersökningar förhåller sig kommunen till lagstadgade diskrimineringsgrunder och respondenten bestämmer själv vilken/a diskrimineringsgrund denne kryssar i. Dessa undersökningar visar att det finns upplevd diskriminering i Botkyrka. Det förstärks ytterligare av statistik från Botkyrkas lokala antidiskrimineringsbyrå ADB syd samt Diskrimineringsombudsmannen nationellt. Kommunen ser ett behov av att undersöka om det finns metoder som kan ge en mer fördjupad analys av hur diskriminering påverkar livschanser för Botkyrkabor på grund av gruppidentitet. 

Ställer kommunen sig principiellt bakom åtgärder som kvotering på basis av hudfärg och självupplevd grupptillhörighet?

Nej. Inom förvaltningen tas det fram statistik av olika slag. I detta fall handlar det om att synliggöra jämlikhet/ojämlikhet mellan olika grupper. Det är ytterst politiken som beslutar om eventuella prioriteringar och åtgärder utifrån de kunskapsunderlag som tjänstemännen tar fram. En parallell kan dras till könsuppdelad statistik, det vill säga flickor/pojkar, kvinnor/män. Utan denna typ av statistik går det inte att synliggöra ojämlikhet på grund av kön och därmed inte heller politiska målsättningar kring dessa frågor.  Genom denna statistik vet vi att till exempel kvinnor upplever större otrygghet än män, att olika  åldersgrupper är mer eller mindre nöjda med kommunens verksamhet. osv

Hur ser ni på att företrädare för organisationer som organiserar samer, judar respektive romer helt vägrar till att medverka till insamlandet av jämlikhetsdata?

Kommunen kommer inte att tillämpa jämlikhetsdata utan att säkerställa de etiska principerna om anonymitet, självidentifikation, samtycke och dialog med berörda målgrupper om kategorisering. Anonymiteten är samma som vid medborgarenkäten – det finns ingen databas att hacka.

Senast uppdaterad 2016-10-24