image description

Folkhälsa

Botkyrkas folkhälsoarbete handlar om att alla människor ska må så bra som möjligt och lägger fokus på möjligheter istället för brister. För kommunens effektiva arbetssätt fick vi år 2009 utmärkelsen ”Årets folkhälsokommun”.

Folkhälsoarbete i Botkyrka

Botkyrka kommun arbetar på flera sätt för att förbättra folkhälsan. Hur kommunen väljer att arbeta med bostadsområden, vägar, kollektivtrafik, vatten och avlopp, miljö och natur har förstås betydelse för Botkyrkabornas hälsa, likaså möjligheter till utbildning, arbete och umgänge med nära och kära.
 
Det mesta av arbetet med folkhälsan sker i vardagen inom alla våra verksamheter inom förskola, skola, äldreboende, arbetet med våra vägar osv. Läs mer om hur vi arbetar för att förbättra folkhälsan bland olika målgrupper  i fliken till vänster.
 

Vi vill minska skillnader mellan grupper & förbättra hälsan för alla

Förutsättningar för en god hälsa har förbättrats på många sätt över tid, men de skiljer sig åt mellan olika grupper av Botkyrkabor. Tillsammans med många andra, kan vi inom kommunen bidra till att dessa skillnader minskar och till att alla flickors och pojkars, kvinnor och mäns hälsa och positiva utveckling stärks.
 

Vad görs?

Folkhälsoarbetet utgår från utmaningarna i Ett Hållbart Botkyrka och kommunens långsiktiga mål i Flerårsplanen.
 
Folkhälsoarbetet är till för hela befolkningen, men ska samtidigt anpassas i omfattning och utformning så att det når de med störst behov.
 
Det görs redan idag många saker i ordinarie verksamheter som också bidrar till en förbättrad folkhälsa.  Utifrån analys av hälsoläget  bland olika grupper av Botkyrkabor, olika livsvillkor och analys av det arbete som redan pågår, har kommunen beslutat att  vidareutveckla särskilda områden för
  • barn-tonåringar,
  • unga vuxna - mitt i livet
  • seniorer.
Det systematiska folkhälsoarbetet för ovanstående målgrupper står i kommunens folkhälsopolicy samt utvecklingsplan för folkhälsoarbetet 2012-2016. Om du blir nyfiken på vad som görs - titta gärna på dessa styrdokumenten eller uppföljningarna i länkarna eller sidorna om olika målgrupper. 
 
Kommunen kan göra mycket, men inte allt - även vårdcentralerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, föreningar och många fler. Tänk om vi alla kan få ett hälsotänkande som genomsyrar allt det som i någon mån påverkar vår hälsa!  
 

Hur går det?

I kommunens flerårsplan finns flera indikatorer som speglar folkhälsan, exempelvis självskattad hälsa, ohälsotal och medellivslängd men även ekonomisk utsatthet bland barn, utbildning och sysselsättning. Under "fördjupad text" nedan ser du en sammanfattning men läs gärna mer i kommunens årsredovisning samt Botkyrkas årsrapport för hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter eller tidigare årsredovisningar för folkhälsoarbetet. De beskriver utvecklingen i kommunen utifrån Botkyrkas sex långsiktiga hållbarhetsutmaningar ur ett mänskligt rättighetsperspektiv. Se länkar till höger.
 
Sveriges Kommuner och Landsting gör öppna jämförelser inom olika områden i kommuner och landstings verksamheter. Vid ett tillfälle gjordes jämförelser inom folkhälsoområdet. Se resultat i länken till höger.
 

Vill du veta mer?

Läs mer i flikarna till vänster.  Ingen har patent på den "rätta lösningen" . Har du någon fundering eller fråga? Dina idéer är viktiga! Välj länken i sidan "kontakter".

Fördjupad text

​Sammanfattning av folkhälsoläget i Botkyrka

nedan visas ett utdrag ur kommunens årsredovisning 2012 av de viktigaste indikatorerna för folkhälsan:

  • Ohälsotalen har utvecklats i positiv riktning på senare år, men klyftorna gentemot regionen, mellan könen och mellan olika stadsdelar finns kvar. Skillnaderna mellan könen minskar något inom Botkyrka som helhet. Skillnader i utbildning är en viktig förklaring till skillnaderna i hälsa mellan stadsdelarna. Det är därför viktigt att kommunen arbetar mer med sambandet mellan ohälsa och utbildning, arbete och ekonomisk situation. Vi måste utgå från dem som har störst behov när vi utformar insatser och sedan anpassa och erbjuda dem åt alla.

  • Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. Nära 64 procent av kvinnorna och 69 procent av männen uppger att de har god eller mycket god hälsa. Samtidigt finns fortfarande skillnader mellan Botkyrka och länet där nära 73 procent av kvinnorna och drygt 76 procent av männen uppger att de har god hälsa. Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har lägre utbildning har sämre hälsa.

  • Medellivslängden har förbättrats under lång tid för båda könen i både Botkyrka och resten av Sverige, och Botkyrka har närmat sig nivåerna i resten av länet. Generellt sett har förbättringen varit större för män än för kvinnor vilket gör att männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Men enligt samma mönster som med hälsan har förbättringen inte varit lika stor för alla grupper utan skiljer sig utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund, vilket bara kan analyseras på nationell nivå.

  • Sysselsättningen har ökat svagt i Botkyrka de senaste åren och vi ligger nu på drygt 70 procent, men andelen varierar kraftigt mellan olika grupper. Kvinnors förvärvsfrekvens är lägre än mäns och skillnaderna mellan våra stadsdelar är stora.

  • Ekonomisk utsatthet bland barn - De senaste tio åren har andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i Botkyrka minskat från 24 till 17 procent. Botkyrka har fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till länet och riket har minskat. En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i motsvarande områden i landet. Grunden till barnfattigdom ligger i föräldrarnas låga inkomster och det är därför avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män.

  • Botkyrka ligger cirka 8–10 procentenheter under länet när det gäller behörighet både till yrkesprogrammen och till de högskoleförberedande programmen. Det gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är stora. Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna var nyanlända eller hade kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter.

  • Däremot har andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år ökat kraftigt det senaste året och Botkyrka är nu i kapp länet. Men skillnaden mellan åren är större i Botkyrka än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få goda villkor på arbetsmarknaden och arbetet måste fortsätta för att den positiva utvecklingen ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men enligt nationell statistik över högskolestudenter är andelen sannolikt större bland kvinnor än bland män.

Senast uppdaterad 2016-01-14