Alby

Det tidiga Alby låg på ett berg och steg tidigt ur havet. Det var ett skärgårdslandskap som karaktäriserade stenåldern (8000-1800 f.kr.). Alby gård och Albykistan, hällkistegraven från stenåldern, är de 2 mest utmärkande minnena från Albys kulturhistoria.

Albykistan

Albykistan

Albykistan, hällkistan som ligger på en liten bergkulle strax utanför Alby, låg under stenåldern på en halvö. Hällkistan är en för Mälarlandskapen mycket ovanlig gravform. Den är daterad till 1800 f.kr. Bland gravgåvorna hittar man en hel del flinta, pilspetsar, skrapor och till och med avslag. Avslag är små bitar som man slår av från en större bit medan man formar redskapet. Att avslag överhuvudtaget förekommer i gravar beror på att flinta som material är så pass sällsynt. Det finns inte naturligt i Mellansverige utan måste importeras. Albykistan är utan tvekan den pampigaste graven från stenåldern i Botkyrka

Vill du veta mer?
Läs mer om stenåldern

Järnåldern

Då dagens Alby byggdes upp försvann många fornlämningar även om några finns kvar vid Kvarnhagsvägen (R117, R126) och Klyvningsvägen (R264) där stensättningar från den äldre järnåldern (500 f.kr. - 500 e.kr.) kan ses. Dessutom finns en liten höjd vid Storskiftesvägen som innehåller ett gravfält (R128) från den yngre järnåldern (500 e.kr. - 1050 e.kr.). Också längs den gamla Göta landsväg som numera är en populär promenadväg kan man se stensättningar. Då dagens Alby byggdes grävdes en del bronsåldersrösen bort. Människan har bott länge i Alby.

Vill du veta mer?
Läs mer om den äldre järnåldern
Läs mer om den yngre järnåldern

Göta landsväg

Med Göta landsväg börjar Albys nyare historia. Någon gång under 1000-talet, kanske tidigare än så, startade Tingsvägen i Brännkyrka för att fortsätta över Flottsbronäset mellan Alby- och Tullingesjön och sen leda upp till Svartlösa härads tingsplats. Exakt var den låg är förlorat i historiens dimmor men den lilla park som ligger en liten bit från Alby centrum alldeles intill Hågelbyleden ligger nog inte särskilt långt från ursprungsplatsen. 1252 grundade Birger Jarl Stockholm och gjorde den till huvudstad. Tingsvägen blev då en del av infartsleden till Stockholm och bytte namn till Göta landsväg. Den fortsatte söderut och var det tidiga Sveriges kontakt med götalandskapen. Först längs nuvarande S:t Botvids väg och sedan vidare till Södertälje.


Vill du veta mer?
Läs mer om Göta landsväg

1600-talet - Albys storhetstid

Det första skriftliga beviset för både Alby och Svartlöten finns under 1300-talet. Alby gjordes till säteri under stormaktstiden under 1600-talet. Ägaren hette Grundel och öppnade en krog där. Det är också här socknens enda kända häxprocess äger rum. Smedhustrun Karin anklagas av en Lars Ericksson i Vretarna för att ha åkt till Blåkulla med kvast 1671. Hon frias och Lars bötfälls. 1661 föreslår landshövdingen Rålamb ny sträckning av vägen. Det är början till slutet för krogen i Alby. Två år senare byggs Fittja krog, gästgiveri och tingstuga medan krogen i Alby läggs ner p.g.a. kundbrist. Göta landsväg går nu över Fittja istället för Alby och Flottsbro. Släkten Gyllencreutz äger Alby under 1700-talet och under 1800-talet byter den ofta ägare. 1895 köper L.M. Ericsson Alby och börjar rusta upp gården.

Vill du veta mer?
Läs mer om säterier

Alby gård

AlbyGulan

Nuvarande Alby gård är byggd omkring 1809 men utsidan är omgjord för att passa tidens smak av Eric-sson på 1890-talet. Kolonn-aden, det lilla tornet och portalens utsmyckning är alla typiska utslag av tidens smak. 1902 gjorde han en tillbyggnad åt sin son Lars Magnus jr kallad den gula villan eller bara ”Gulan”. Den byggnad som nu är ett kulturhus, ”Subtopia”, var en gång ett ladugårdskomplex i fyra våningar och hörde till Alby gård. Dessutom var det byggt i betong vilket var en nyhet för tiden. Ericsson var en ivrig byggare, han byggde såg, kvarn och dessutom en gödselanläggning som såg ut som en romersk akvedukt. Allt är rivet nu men med hans energi väckte han Alby sen det sovit sig igenom två århundraden efter att Landsvägen flyttats 1663. 1916 flyttar han till Hågelby och lämnar Alby till sin son. Fortfarande var Alby en jordbrukstrakt men 1964 sluter Stockholm och Botkyrka ett avtal om ”Botkyrkastaden”, en del av miljonprogrammet, och det beslutas att Norra Botkyrka skall bebyggas. De första hyresgästerna kommer hit 1971.

Vill du veta mer?
Läs mer om Miljonprogrammet

Läs mer om L.M. Ericsson

Källor till Alby

  • Alby tjejdatortek: Fornminnen och Göta landsväg; 1998
  • Andersson, Kjell: En hällkista vid Alby; Stockholms länsmuseum, 2005
  • Björk, Tomas: Herrgårdsanläggningar i Botkyrka kommun; 1983
  • Bodström, Kerstin: Alby - en Sörmlandsbygd; 2002
  • Castegren, Erik: Botkyrka socken i kulturhistorisk framställning; 1948
  • Mörkfors, Gunnel & Ullén, Inga: Botkyrka kulturmiljöinventering; 1988
  • Rosén, Martin: Historiska Alby; 2004
  • Sundström, Erik (red): Botkyrkabygd - från mälarstrand till östanhav; 1982
  • Fornlämningsregistret och fornlämningskartan
Skriv ut
Senast uppdaterad: 21 februari 2017
Bibliotek & kultur