Tullinge

För att få en bättre kunskap om Tullinge inleder vi med en allmän historik kring traktens utveckling. Sedan kan du läsa vidare om den kulturmiljön vi lyft fram i Tullinge genom att klicka på miljöerna i vänstermenyn.

Tullinge är högt beläget och stora delar var en skärgård redan för 8000 år sedan. Därför finns här gott om stenåldersboplatser som ursprungligen var belägna vid dåtidens stränder. Men det var först under järnåldern som människor blev bofasta i Tullingeområdet. Det kan man se på de gravfält som finns bevarade vid Tullinge gård och Riksten.

En av de faktorer som kom att få avgörande betydelse för Botkyrkas utveckling var utbyggnaden av Västra stambanan under tidigt 1860-tal. Längs järnvägslinjen uppstod tidigt små stationssamhällen, t.ex. i Tumba och Rönninge. Kring sekelskiftet växte ett antal mer renodlade villaområden fram längs med järnvägssträckningen. Anläggandet av villastäder låg i tiden och var ett sätt att komma bort från den osunda miljö som präglade det sena 1800-talets stadsmiljöer. Med villaförstaden skapades förutsättningar för ett glesare boende i natursköna omgivningar utanför staden. En förutsättning för förverkligandet av dessa nya idéer var att kommunikationen in till staden löstes på ett effektivt sätt. I och med stambanan fanns denna lösning redan på plats.

Vid förra sekelskiftet anlade AB Separator ett gjuteri vid Tullingesjöns sydspets. Då uppkom ett behov av bättre kommunikationer för företaget och Tullinge järnvägsstation öppnade 1903. Det var starten till att Tullinge kunde exploateras till ett villasamhälle.

Den tidiga exploateringen sköttes av Tullinge AB som köpt upp mark från Tullinge gård. Målgruppen var huvudsakligen den mer välbärgade delen av befolkningen. Nu startades också egnahemsrörelsen där staten tillhandahöll förmånliga lån och kommunen upplät mindre tomter för att möjliggöra för arbetare att uppföra ett eget hem med odlingsbar trädgård. I Tullinge planlades ett egnahemsområde, Hamra egnahem, på 1920-talet. Det låg söder om järnvägen och var avsett för tjänstemän och arbetare på Separator. Samtidigt fortsatte villaområdena norr om järnvägen, Tullinge Parkhem och Norra Tullinge Lanthem, att byggas ut.

Bild på hus i Tullinge

Under 1920-talet kom också de s.k. kataloghusen, d.v.s. monteringsfärdiga enfamiljhus som köptes direkt från en husleverantör. Med kataloghusen inleddes 1900-talets småhusindustri vilken med tiden kom att bli en del av det svenska folkhemmet. Grundidén var att leverera hus till ett pris som var överkomligt för ett bredare befolkningssegment. De tidiga kataloghusen hämtade sina förebilder från sekelskiftets nationalromantiska villaarkitektur. Några år senare introducerades stramare modeller i tidstypisk 20-talsklassicism. Boros villa “Björkhamra” blev populärt inom Tullinges egnahemsområde och finns väl representerat i området söder om järnvägen.

Under 1930- och 40-talen dominerar funkisvillan och på 1950-talet lanserades Folkvillan och Tjänstemannavillan. Utvecklingen fortsatte sedan med villastilar som speglade senare perioders tidsideal. Med bilismens utveckling under mellankrigstiden blev närheten till järnvägen mindre avgörande och nya villaområden kunde planeras på tidigare outnyttjad mark i anslutning till vägnätet.

I Tullinge är det framförallt bebyggelsen från 1900-1940 som är kulturhistoriskt intressant. Vid Tullingesjöns västra sida och på bergskrönet söder om järnvägen finns ett antal villor som på ett tydligt sätt speglar det tidiga 1900-talets villaideal. Karakteristiskt är placeringen på bergshöjder i landskapet, de stora tomterna och de hantverksmässigt utförda villorna i nationalromantisk och jugendinspirerad stil. Inom egnahemsområdet, söder om järnvägen, dominerar kataloghus från 1920- och 40-tal. Tillsammans ger de en bild av såväl Tullinges samhällsutveckling som villaidealen under 1900-talets första hälft.

Bild på hus i Tullinge

Boros villa "Björkhamra"

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 juli 2017
Bibliotek & kultur