Tumba

För att få en bättre kunskap om Tumba inleder vi med en allmän historik kring traktens utveckling. Sedan kan du läsa vidare om de kulturmiljöerna vi lyft fram i Tumba genom att klicka på miljöerna i vänstermenyn.

Tumba var länge en renodlad jordbruksbygd. Genom etableringen av Tumba bruk under 1750-tal kom området att utvecklas till en samhällsbildning med fabriker, bostäder, skola och handel. Bruket är fortfarande ledande producenter av sedlar och säkerhetspapper och den välbevarade miljön är en viktig del av Tumbas historia.

På 1860-talet öppnades stambanan och Tumba blev stationssamhälle. I och med järnvägen blev Tumba den nya huvudknutpunkten i socknen och kring stationen växte en ganska vildvuxen, småskalig bebyggelse successivt fram. Med tiden förlades allt fler administrativa och kommersiella funktioner kring stationsområdet. Socknens äldre centrum, som tidigare låg vid Botkyrkas kyrka, tappade betydelse och Tumba kom att bli socknens nya centrum. Med Separator ABs (senare Alfa Laval) etablering av mönsterjordbruk på Hamra gård och gjuteriverksamhet invid Tullingesjön under slutet av 1800-talet växte befolkningen ytterligare och i början av 1900-talet blev Tumba municipalsamhälle. Gjuteriet lades ner på 1970-talet men den bevarade bebyggelsen utgör en länk till kommunens industrihistoriska utveckling. På Alfa Lavals mönstergård har verksamheten fortsatt att utvecklas och bevarade äldre byggnader och senare tillskott vittnar om företagets betydelse för Tumbas samhällsutveckling.

Bild på hus i tumba

Lill-tumba gård

Järnvägen medförde också att bostadsbyggandet tog fart. Kring sekelskiftet öppnades nya stationer vilket skapade förutsättning för utvecklingen av villastäder. Uttran är ett exempel på ett sådant villasamhälle. Dess bebyggelse utgör ett intressant dokument över villabebyggelsen utveckling från tidigt 1900-tal fram till idag.

På 1940-talet började kommunen ta större ansvar för bostadsbyggandet. Målsättningen var att bygga bostäder för den allt växande befolkningen. Bostadsbristen var under efterkrigstiden ett stort problem. Att tillhandahålla bostäder var därför en strategisk kommunal angelägenhet i det dåtida Sverige som brottades med en kombination av arbetskraftbrist och bostadsbrist. Segersjö exemplifierar detta skede. Marken köptes in och planlades av kommunen under 1940-talet och byggdes ut under 1950- och 60-talen. Det är en miljö med höga kvaliteter där ambitionerna i efterkrigstidens byggande realiserats på ett medvetet sätt.

1960-talets bebyggelse i södra Botkyrka representeras även av miljön vid Tuna. Området planerades under sent 1950-tal och byggdes ut under början av 1960-talet. Det ingår i en större grannskapsenhet med villa- och radhusområde, skola, torg och kyrka. Tuna representerar det tidiga 1960-talets bebyggelse med hög kvalitet i gestaltning och genomförande. Området exemplifierar bostadsbyggandet före det s.k. miljonprogrammet och utgör en intressant länk i Tumbas utveckling. Det speglar centralortens växande betydelse under 1960-talet och den allt tätare och mer storskaliga bebyggelse som nu börjar sätta sin prägel på området kring Tumba.

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 juli 2017
Bibliotek & kultur