Det finska arvet

I Botkyrka kommun finns cirka åttatusen invånare med finska rötter. Den sverigefinska kulturen är en del av vårt gemensamma kulturarv sedan flera hundra år.

Det finska arvet

Den 1 januari 2010 fick Sverige en ny lag som ska stärka de nationella minoriteterna och minoritetsspråken i Sverige. I samband med det blev Botkyrka kommun en av de utvalda kommuner som ska ingå i det finska förvaltningsområdet. Det innebär att kommunen har ett särskilt ansvar att värna om bevarandet av det finska språket och kulturen.

FIRA SVERIGEFINSKA DAGEN PÅ TUMBASCENEN DEN 24 FEBRUARI

Firandet startar med den finska filmen Vuxen på en vecka kl.14. Efter det fortsätter firandet i röda foajén med uppträdanden, prova på-aktiviteter och fika.
Hjärtligt välkommen!

Bild på finsk film

Språkpaketet

Bild på finska böker

Du som förälder har nu möjligheten att ta del av ett unikt material som vi kallar Språkpaketet. Det är ett fullspäckat paket med bland annat information om flerspråkighet, dina och dina barns språkliga och kul­turella rättigheter, sånger och animationer på finska och svenska, svar på vanliga frågor om flerspråkighet från experter i ämnet, och tips om hur du kan införa flerspråkigheten i din vardag. Små, små visor inte ingår i paketet, men finns att låna på biblioteken.

Med detta material vill vi ge i första hand sverigefins­ka föräldrar en tankeställare och ge möjligheten att göra ett medvetet val när det gäller vilket språk man talar med sina barn.

Språkpaketet är producerat av Sverigefinska Ungdomsförbundet/Revitalisera mera och delas ut i samarbete med Botkyrka kommun - Finskt förvaltningsområde.

Ring nr 08-530 610 00 och fråga om Språk­paketet så får du veta vilket ditt närmaste ställe är för att hämta ett paket!
Det går bra att hämta ditt paket på kommunalhuset, Tumba, Tullinge och Hallunda bibliotek, alla medborgarkontor och öppna förskolor eller på .
Du som bor utanför kommunen kan beställa paketet från maziar@rsn.nu.

FLERSPRÅKIGHET är en rikedom!

VANLIGA FRÅGOR OM FLERSPRÅKIGHET MED SVAR AV PROFESSOR LEENA HUSS

“Min egen finska är inte så stark och jag tror inte att jag skulle kunna ge vidare språket till mina barn.”
“En itse osaa hyvin suomea, enkä usko, että voisin antaa lapselle suomen kielen taidon.”

“Om du ändå vill att ditt barn ska lära sig finska kan du be dina föräldrar eller andra släktingar som barnet träffar ofta att alltid tala finska till ditt barn. Många barn har fått en bra grund för sin finska på det sättet. Självklart är det också bra att ta reda på om det finns finskspråkiga förskolor eller annan finskspråkig barnverksamhet i ditt närområde.”

“Jos kuitenkin haluat lapsesi oppivan suomea, voit pyytää omia vanhempiasi tai muita sukulaisia, joita lapsi tapaa usein, käyttämään hänen kanssaan aina suomea. Monet lapset ovat sillä tavoin saaneet hyvän suomen kielen perustan. -Ja tietys­tikannattaa ottaa selville, onko lähiympäristössänne suomenkielisiä esikouluja tai muuta suomenkielistä lasten­toimintaa.”

SKÅDESPELAREN OCH DRAMATIKERN TANJA LORENTZON OM SPRÅKFÖRLUST

“Vad jag håller på med nu är att ta till mig språket.Jag måste bli av med prestationsångesten som jag har. Jag vågar inte sätta ihop en mening eft­ersom jag är rädd för att göra fel. Jag kämpar med det, tvingar mig själv att beställa på finska i Finland och försöker förstå vad de säger till­baka.”

“En ole työstänyt suhdettani suomen kieleen valmiiksi. Minun täytyy päästä er­oon suorituspaineistani. En uskalla muodostaa lau­seita, kun pelkään tekeväni virheitä. Yritän päästä siitä eroon. Pakotan itseni ti­laamaan suomeksi kahvilas­sa ja yritän ymmärtää, mitä minulle vastataan”.

MÖT EN SVERIGEFINSK FAMILJ!

“Flerspråkigheten är något roligt som har gjort det lätt att få kompisar också. De har burundiska och somaliska vänner och barnen pratar på ett naturligt sätt om sina språk. De lär varandra ord och sånger på sina språk också”, berättar Marianne.

“Det ger självförtroende när man kan något extra, något som inte alla kan”, säger Tommi.

“Monikielisyys on ollut kiva juttu, jonka kaut­ta lapset ovat myös saaneet helposti kavereita.

On burundilaisia ja somalialaisia kavereita ja lapset puhuvat luonnollisesti siitä, mitä kieliä he osaavat. Opettavat toisilleenkin sano­ja ja lauluja eri kielillä”, kertoo Marianne.

“Antaa myös itsevarmuutta osata jotain ekstraa, jotain mitä kaikki eivät osaa”, sanoo Tommi.

RÖSTER OM FLERSPRÅKIGHET:

“Språket ökar jobbmöjligheterna”

”Nyttan nu är att Noova kan prata med sina fins­ka släktingar. I framtiden ligger Finland öppet för henne, det ökar hennes jobbmöjligheter.”

”Jag pratar själv mer finska efter att Noovaföddes. Förut kunde det gå dagar utan attjag pratade finska men nu pratar jag det hela tiden.”

”On hyvä, että Noova voi puhua suomea sukulais­tensa kanssa. Tulevaisuudessa Suomi on avoin hänelle, kieli lisää työmahdollisuuksia.”

”Aloin itse puhua enemmän suomea sen jälkeen, kun Noova syntyi. Ennen saattoi kulua päiviä il­man, että puhuin suomea, mutta nyt puhun sitä koko ajan. ”

Skriv ut
Senast uppdaterad: 21 april 2017
Bibliotek & kultur