hjärta

Folkhälsa

Botkyrkas folkhälsoarbete handlar om att alla
människor ska må så bra som möjligt och
lägger fokus på möjligheter istället för brister.
För kommunens effektiva arbetssätt fick vi år
2009 utmärkelsen ”Årets folkhälsokommun”.

Folkhälsoarbete i Botkyrka

Botkyrka kommun arbetar på flera sätt för att förbättra folkhälsan. Hur kommunen väljer att
arbeta med bostadsområden, vägar, kollektivtrafik, vatten och avlopp, miljö och natur
har förstås betydelse för Botkyrkabornas hälsa, likaså möjligheter till utbildning, arbete
och umgänge med nära och kära.

Det mesta av arbetet med folkhälsan sker i vardagen inom alla våra verksamheter inom
förskola, skola, äldreboende, arbetet med våra vägar osv.

Vi vill minska skillnader mellan grupper & förbättra hälsan för alla

Förutsättningar för en god hälsa har förbättrats på många sätt över tid, men de skiljer sig
åt mellan olika grupper av Botkyrkabor. Tillsammans med många andra, kan vi inom
kommunen bidra till att dessa skillnader minskar och till att alla flickors och pojkars,
kvinnor och mäns hälsa och positiva utveckling stärks.

Vad görs?

Folkhälsoarbetet utgår från utmaningarna i Ett Hållbart Botkyrka.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Folkhälsoarbetet är till för hela befolkningen, men ska samtidigt anpassas i omfattning
och utformning så att det når de med störst behov.

Det görs redan idag många saker i ordinarie verksamheter som också bidrar till en
förbättrad folkhälsa. Utifrån analys av hälsoläget bland olika grupper av Botkyrkabor,
olika livsvillkor och analys av det arbete som redan pågår, har kommunen beslutat att
vidareutveckla särskilda områden för

  • barn-tonåringar,
  • unga vuxna - mitt i livet
  • seniorer.

Det systematiska folkhälsoarbetet för ovanstående målgrupper står i kommunens
folkhälsopolicy samt utvecklingsplan för folkhälsoarbetet 2012-2016. Om du blir nyfiken
på vad som görs - titta gärna på dessa styrdokumenten eller uppföljningarna i länkarna
eller sidorna om olika målgrupper.

Kommunen kan göra mycket, men inte allt - även vårdcentralerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, föreningar och många fler. Tänk om vi alla kan få ett hälsotänkande
som genomsyrar allt det som i någon mån påverkar vår hälsa!

Hur går det?

I kommunens flerårsplan finns flera indikatorer som speglar folkhälsan, exempelvis
självskattad hälsa, ohälsotal och medellivslängd men även ekonomisk utsatthet bland
barn, utbildning och sysselsättning. Under "fördjupad text" nedan ser du en
sammanfattning men läs gärna mer i kommunens årsredovisning länk till annan webbplatssamt Botkyrkas
årsrapport för hållbar utveckling med fokus på mänskliga rättigheter eller tidigare
årsredovisningar för folkhälsoarbetet. De beskriver utvecklingen i kommunen utifrån
Botkyrkas sex långsiktiga hållbarhetsutmaningar ur ett mänskligt rättighetsperspektiv. Se
länkar nedan.

Sveriges Kommuner och Landsting gör öppna jämförelser inom olika områden i
kommuner och landstings verksamheter. Vid ett tillfälle gjordes jämförelser inom
folkhälsoområdet. Se resultat i länken nedan.

Vill du veta mer?

Läs mer i flikarna till vänster. Ingen har patent på den "rätta lösningen" . Har du någon
fundering eller fråga? Dina idéer är viktiga! Välj länken i sidan "kontakter".

Sammanfattning av folkhälsoläget i Botkyrka

nedan visas ett utdrag ur kommunens årsredovisning 2012 av de viktigaste indikatorerna
för folkhälsan:

  • Ohälsotalen har utvecklats i positiv riktning på senare år, men klyftorna gentemot
    regionen, mellan könen och mellan olika stadsdelar finns kvar. Skillnaderna
    mellan könen minskar något inom Botkyrka som helhet. Skillnader i utbildning är
    en viktig förklaring till skillnaderna i hälsa mellan stadsdelarna. Det är därför viktigt
    att kommunen arbetar mer med sambandet mellan ohälsa och utbildning, arbete
    och ekonomisk situation. Vi måste utgå från dem som har störst behov när vi
    utformar insatser och sedan anpassa och erbjuda dem åt alla.

  • Den självskattade hälsan har förbättrats i Botkyrka. Nära 64 procent av kvinnorna
    och 69 procent av männen uppger att de har god eller mycket god hälsa.
    Samtidigt finns fortfarande skillnader mellan Botkyrka och länet där nära 73
    procent av kvinnorna och drygt 76 procent av männen uppger att de har god
    hälsa. Om vi dessutom tar hänsyn till socioekonomisk bakgrund blir det tydligt att
    skillnaderna är stora inom gruppen kvinnor respektive gruppen män. De som har
    lägre utbildning har sämre hälsa.

  • Medellivslängden har förbättrats under lång tid för båda könen i både Botkyrka
    och resten av Sverige, och Botkyrka har närmat sig nivåerna i resten av länet.
    Generellt sett har förbättringen varit större för män än för kvinnor vilket gör att
    männens medellivslängd börjar närma sig kvinnornas. Men enligt samma mönster
    som med hälsan har förbättringen inte varit lika stor för alla grupper utan skiljer sig
    utifrån socioekonomi och utbildningsbakgrund, vilket bara kan analyseras på
    nationell nivå.

  • Sysselsättningen har ökat svagt i Botkyrka de senaste åren och vi ligger nu på
    drygt 70 procent, men andelen varierar kraftigt mellan olika grupper. Kvinnors
    förvärvsfrekvens är lägre än mäns och skillnaderna mellan våra stadsdelar är
    stora.

  • Ekonomisk utsatthet bland barn - De senaste tio åren har andelen barn i
    ekonomiskt utsatta hushåll i Botkyrka minskat från 24 till 17 procent. Botkyrka har
    fortfarande en av de högsta andelarna i landet, men skillnaden i förhållande till
    länet och riket har minskat. En orsak kan vara att antalet barn ökar mer i våra mer
    välmående områden än i de mer ekonomiskt utsatta. Samtidigt har inkomsterna
    ökat mer i vissa delar av våra miljonprogramsområden än i motsvarande områden
    i landet. Grunden till barnfattigdom ligger i föräldrarnas låga inkomster och det är
    därför avgörande att andelen som har arbete ökar bland både kvinnor och män.

  • Botkyrka ligger cirka 8–10 procentenheter under länet när det gäller behörighet
    både till yrkesprogrammen och till de högskoleförberedande programmen. Det
    gäller både flickor och pojkar, men skillnaderna mellan kommunens skolor är
    stora. Orsakerna är olika socioekonomiska faktorer, bland annat föräldrarnas
    utbildningsbakgrund, och att en stor andel av eleverna var nyanlända eller hade
    kommit till Sverige sent under grundskoletiden. Vi behöver fortsätta att höja
    kvaliteten, bland annat genom att bättre möta varje barns individuella behov
    oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter.

  • Däremot har andelen gymnasieungdomar som börjar på högskolan inom tre år
    ökat kraftigt det senaste året och Botkyrka är nu i kapp länet. Men skillnaden
    mellan åren är större i Botkyrka än i länet. Högre studier blir allt viktigare för att få
    goda villkor på arbetsmarknaden och arbetet måste fortsätta för att den positiva
    utvecklingen ska stå sig. Indikatorn är inte möjlig att dela upp på kön, men enligt
    nationell statistik över högskolestudenter är andelen sannolikt större bland kvinnor
    än bland män.

 

Skriv ut
Senast uppdaterad: 14 mars 2017
Kommun & politik