Translate

Telefon

Kontakt

Öppna mobilmenyn

Delgivning

Delgivning är ett sätt för myndigheter att säkerställa att den som berörs av ett beslut eller ärende har fått del av viktig information. Den hjälper även till att fastställa en eventuell överklagandetid.

Så går delgivning till

Delgivning kan ske på olika sätt beroende på vem som ska delges eller vad som ska delges. Oftast sker det genom att en handling skickas till den som berörs av beslutet/ärendet eller till den som är behörig att företräda den berörda personen eller företaget och att hen bekräftar detta till avsändaren.

Delgivning skickas till mottagarens senast kända adress. Är hen ansluten till digital brevlåda kan hen komma att få sin delgivning där. I vissa fall kan hen även få delgivningen till sin e-post om den har lämnats till oss tidigare. Om breven kommer i retur till oss skickas de till delgivningsmottagarens folkbokföringsadress, om den inte redan har använts.

Vanlig delgivning

Vid vanlig delgivning måste mottagaren bekräfta att handlingen har mottagits.

Vanlig delgivning kan användas till alla och är ett av de vanligaste sätten att delge handlingar på. Delgivning kan skickas per post, rekommenderat brev, e-post, digital post eller lämnas till delgivningsmottagaren personligen.

Delgivningen har skett när delgivningsmottagaren har tagit emot handlingen som ska delges. Som bevis på att handlingen har tagits emot måste mottagaren skriva under och skicka eller lämna in det medföljande delgivningskvitto till oss där även datumet för mottagandet ska framgå.

Om mottagaren inte bekräftar att handlingen har tagits emot kommer vi skicka ut påminnelser och/eller försöka kontakta er på annat sätt. Om delgivningskvittot fortfarande inte inkommer till oss kan vi komma att använda stämningsmannadelgivning.

Stämningsmannadelgivning

Stämningsmannadelgivning kan innebära att en person som är behörig att utföra en sådan delgivning, tex från polismyndigheten, söker upp den som ska delges. Stämningsmannadelgivning används främst när vi inte har kunnat delge en person på annat sätt. Mottagaren anses delgiven när stämningsmannen har anträffat delgivningsmottagaren och överlämnat handlingen, oavsett om mottagaren tar emot och kvitterar delgivningsförsändelsen eller inte.

Förenklad delgivning

Vid förenklad delgivning behöver mottagaren inte bekräfta att handlingen har mottagits.

En förutsättning för att använda förenklad delgivning är att delgivningsmottagaren har fått information om att delgivningssättet kan komma att användas innan utskicket sker. Där av kan inte detta delgivningssätt användas till alla.

Förenklad delgivning innebär att vi först skickar den handling som ska delges tillsammans med information om delgivningssättet och att vi nästa arbetsdag skickar ett kontrollmeddelande till samma adress. Kontrollmeddelandet skickar vi för att vara säkra på att delgivningsmottagaren får avsedd information.

Obs! Efter en lagändring 2023 krävs inget kontrollmeddelande om handlingen delges på elektronisk väg. Det betyder att för de mottagare som har lämnat sin epost till oss eller är anslutna till digital brevlåda och får sin delgivning dit inte kommer få kontrollmeddelandet

Delgivningsmottagaren anses delgiven två veckor efter det att handlingen skickades.

Kungörelsedelgivning

Kungörelsedelgivning används när en större skara utöver de närmsta sakägarna anses vara berörda av beslutet.

Kungörelsedelgivning sker genom att det beslut som ska delges hålls tillgänglig viss tid hos myndigheten eller på annan plats. Ett meddelande om detta och om handlingens huvudsakliga innehåll publiceras inom tio dagar från beslutsdatum i Post- och Inrikes Tidningar och, om det finns skäl till det, även i Dagens Nyheter.

Kungörelsedelgivning har skett när två veckor har förflutit från beslutet om kungörelsedelgivning.

För mer information om delgivning se Riksdagens hemsida
Delgivningslag (2010:1932)

Senast uppdaterad:

Senast uppdaterad: